Autism inifrån

 Jag lyssnar just nu på en bok som heter Autism inifrån. Den är riktigt bra. Jag är inne på andra lyssningen. en bok av autister för autister. Den har verkligen fått mig att tänka och förstå mig själv bättre.

Empatisk - svårt att förstå vart jag slutar och var andra börjar. Jag känner mig överempatisk. Saker kan bli ledsna och glada, svårt att slänga saker med känslovärde. När jag inte kan ta hand om alla omkring mig - som ingen kan, får jag problem med min identitet.

Känslor - Utsidan står står inte i proportion med det jag känner inombords - tills det blir ett overload inombords och det måste pysa ut - då ofta i ilska och irritation. Att inte förstå mina känslor. Känslor byggs upp på samma sätt som hos icke autister - men icke autister visar uppbyggnaden utåt - lite ledsen, lite mer ledsen, jätte ledsen. Hos autister visas inte känslouppbyggandet utåt förrän man tappar kontrollen. Därför kan det upplevas som man är neutral - till otröstlig, neutral - till tvärarg etc. Då kan det upplevas som autister blir jätteledsen av en trivialitet. Jag har nog inte samma behov av att visa känslor på samma sätt som andra. Jag har lättare att uttrycka positiva känslor än negativa. Jag brukar må sämre när jag ger efter och visar hur jag verkligen mår. Jag tänker ofta att positivitet ger positivitet. Negativitet smittar med negativitet. Därför har jag nog svårt att möta upp det jag kallar gnäll. Jag kan känna samma sak men jag håller det för mig själv.

Att behov inte är tydliga - jag tolkar min kropp - ah jag har ont i benen jag är trött, hungrig, jag kan inte tänka, jag är trött, irriterad, jag är hungrig. Ofta när jag är helt på gränsen till utmattning eller vrålhungrig - då förstår jag vad jag behöver göra. Innan dess handlar det mer om att äta på rutin, känner egentligen bara hungrig på morgonen. Men vet att äter jag inte då fungerar jag inte - tillslut. 

Se världen i ett kollage - delar som blir en helhet, men inte en helhet med olika delar. 


Problemen består av missriktad anpassning - snarare än autismen i sig

Från barn till ungdom

Från lek till utseendefixering, pojkar, fest. Jag satt hemma, var inte så intresserad av killar. Blev mera besatt än kär. Var inte intresserad av mitt utseende. Men kände att jag var fel och måste ändra mig. Jag satt hemma med familjen åt godis och såg på film. Jag lekte med min lillebror. Jag hade knappt några vänner från 6:an-9:an. Jag blev mobbad i skolan. Jag läste mycket böcker om människor, magi och övernaturliga saker. Vänner växte ifrån mig när de blev intresserad av saker som jag inte var intresserad av, jag blev lämnad. Det gjorde ont, förstod inte varför just då. 

Ung vuxen

Mycket grubblerier, jag levde i en bubbla. Jag var med men ändå inte. Man kunde inte nå mig, jag pratade tillbaka men ganska sparsamt. Det var ett skydd. Allt växte på insidan, men jag kunde inte släppa ut något. Tillslut blev det ett sammanbrott. Jag lärde mig att släppa ut tankar och känslor till andra. Men det var inte lätt, när och vilka bitar ska man dela med sig. Man lockade ut mig ur bubblan men lämnade mig till mitt öde. Ibland ville jag tillbaka in. Men då lockade den andra världen igen. 

Jag blev mer social, var på fester och gjorde roliga saker. Att komma ur bubblan gav mycket glädje också. Jag är en bra värdinna, jag kan planera och bjuda hem många människor. Det blir dock så att jag behöver mycket återhämtning. 

Att bli social blev ett specialintresse hos mig. Jag vet precis vad som gör att och när det går över i något jobbigt. Jag skapar vänskaper men att upprätthålla dem är svårt. De vänner som finns kvar är de som står ut med att höras lite då och då och ses lite då och då. Att ses för ofta eller höras för ofta gör att jag känner mig trängd. Men de som är mina vänner idag kan vara trygga, jag tror ni förstått vid det här laget mitt behov av att vara för mig själv i perioder. 

ADHD och Autism

Det jag funderar mycket på är hur autismen och adhd:n samarbetar/motarbetar i mig. Någon skrev att ADHD - tydlig gas, ingen broms, Autism - tydlig broms

All in or all out. GAS----------> BROMS

Social, fest, nya kontakter --> egen tid, ensam, tystnad, eremit. specialintressen.

Men i övrigt är jag lite clueless. 


Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Att visa mitt lilla autistiska ADHD jag - och det är okej!